Få en kompost att fungera

Att ha en kompost är som att ha ett husdjur. Den kräver att man tar hand om den för att den ska trivas. Och för att den ska leva och fungera som man vill.

Man måste se till så att komposten får syre, rätt fuktighet samt rätt balans av kol och kväve. Det låter kanske avancerat, men är inte så märkvärdigt egentligen.

Syre
Syre är ju nödvändigt för allt liv, åtminstone vad jag känner till. Därför finns det i botten och toppen på kompostbehållaren ventileringshål som gör att syre kan strömma igenom komposten. Genom att röra om lite med en grep i komposten emellanåt kan man förbättra syresättningen. För lite syre gör att innehållet börjar ruttna.

Fuktighet
Komposten får inte vara för blöt, då blir den kall och innehållet kan surna. Den får inte heller vara för torr, för då stannar processen av. När komposteringsprocessen är igång stiger temperaturen i komposten och vattenånga bildas i komposten. Vilket gör att det kan rinna en hel del vatten från locket när man lyfter upp det. Ett gott tecken på att det händer saker i komposten! Men blir det för blött måste man blanda i mer strömaterial.

En tumregel som brukar ges gällande fuktigheten är att "kompostmaterialet ska kännas som en urkramad tvättsvamp". Jag har inte provat att krama matresterna men tror man kan få en känsla för det där ändå. Det ska helt enkelt vara lagom fuktigt!

Kol/kväve
Nu blir det kemilektion. Nädå. Det här är visst lite klurigt, men är långt ifrån skolans kemitimmar. Avfall har olika sammansättning, där en del är kväve-rikt och annat är kolrikt. Här måste man försöka blanda så gott det går. Hushållsavfall har mycket kväve, liksom färskt gräsklipp och färska växtdelar. Blanda därför ut detta med något kolrikt, som fjolårslöv, kutterspån, torra växtdelar och hackade kvistar. Själv samlade jag i höstas ihop löv när de var torra, och använde en lövsug som finfördelade löven. Några gånger under vintern har jag slängt i några nävar av detta, och nu senast kunde jag också slänga i lite hackade kvistar efter att jag lekt Peter Stormare i filmen Fargo med kvistar som jag körde i kompostkvarnen. Skrämmer grannarna en del med, så man får vara ifred.

För mycket kol gör att processen avstannar, för mycket kväve gör att det kan bildas illaluktande ammoniak. Och det är ju inte trevligt.